Innanför Paradisets Portar...

Snart en vecka har gått på det här nya året, 2011.

Det är snöstorm ute och jag kom precis in från en promenad tillsammans med killarna. Jag drömmer om att det här året ska få bli motsatsen till 2010 och jag längtar efter att få se det underbara som jag tror och vet väntar mig. Att växa som människa är inte alltid lätt och det vi lär oss är inte alltid det vi vill lära oss, men vi växer och mognar som människor.

Jag fick i julklapp av min mamma en bok som heter Innanför Paradisets Portar, det är en bok om en kvinna som länge legat sjuk och får för en tid lämna jordelivet och följa med upp till himlen. Den här boken borde varje kristen läsa, den ger sån glädje och döden vilken jag tror alla vi varit rädda för någon gång blir inte alls skrämmande. När man läser den förstår man att det här livet vi lever här och nu har en så stor betydelse även för vårt fortsatta liv där i himlen. Varje god tanke, varje vänligt ord, varje gång man bryr sig, förlåter och välsignar andra har en så stor betydelse för evigheten. Det är så viktigt att förstå att allt vi gör får vi tillbaka och det jag fascinerats mest över hittills i boken, då jag ännu inte kommit så långt än. Var ett gäng ungdommar med en hög konstnärlig talang som gjort i ordning ett rum i ett hus till den här kvinnan som besökte himlen. De hade spritt ut rosor med långa stjälkar i klar rött, gult och rosa i hela det marmorerade rummet och på nått himmelskt sätt fått rosorna att stanna så i marmorn, de gick inte att plocka upp även om de såg ut så. Jag har svårt att förklara det, men ser det i min fantasi.

Jag blev så förbryllad för det måste vara så obeskrivligt vackert och varför de gjorde det här rummet så vackert för henne var för att hon hade brytt sig om dom, de här unga flickorna och pojkarna när de levde på jorden. Det fick hon igen sen i himlen. Jag är absolut ingen person som brukar ta mig tid och läsa, har aldrig varit sån. Men den här boken är så fantastisk att jag måste fortsätta...