Livet blir ju självklart inte alltid som man tänkt sig, men att du inte skulle vara med oss den här julafton var något jag inte ens kunde ana i min vildaste fantasi. Du hade alltid sån härlig humor, det var du som gjorde det där lilla extra, det var alltid roligt när du var med. Linn, du var så vacker för ditt hjärta ville alltid gott och ibland tror jag det nästan kunde spricka av all kärlek som fanns där inne.
Det ljus du hade på insidan och den relation du hade till Jesus lös som stjärnor genom dina ögon och trots det obeskrivliga du gick igenom så gav du aldrig upp. Vi tänkte på dig den här julen, dina älskade grät och skrattade av tanken på dig.
Jag är så tacksam för min familj och släkt som vi firade den här fantastiska högtiden med, att vi håller ihop och Guds kärlek är det som hjälper oss och skänker vårt hjärta skratt och glädje i svåra tider. Men sorgen är en process där hjärtat får ta nya andetag varje dag och gråta när det måstes annars blir det som en mur som stänger ute hoppet.
Jag kan säga att det här året har varit som en storm, men jag vill se med hopp på det som kommer och jag tänker inte sluta att tro att drömmar kan gå i uppfyllelse och det är Jesus som ger mig de hoppet och den trösten och gör att jag kan le mot framtiden som kommer...
1 kommentar:
Du har precis som din älskade syster Linn en otrolig förmåga att skriva Joy! Varmt att läsa! Kram
Skicka en kommentar