My Home

Jag tror de flesta håller med mig när jag säger att hemmet faktiskt är en av de viktigaste platserna i ens liv. Det ska inte kännas jobbigt att komma hem, utan det är där vi ska kunna vila och pusta ut efter en dags arbete. Det är där vi ska bjuda hem våra vänner, våra barn ska växa upp, där vi sover, äter och lever. Och hur kul är det inte att få inreda det! En passion jag har är ju just inredning och eftersom det inte ser ut som att vi ska flytta än på ett tag så bestämde jag mig för att fixa och trixa litegrann. Jag och min fantastiska man som är lika impulsiv som mig själv, vilket jag älskar! Vi sålde vår soffa och vår dubbelsäng för att hitta en mindre dubbelsäng för att kunna få plats i Valentinos lilla sovrum så Valentino och Sunday kunde få det stora rummet. Med så mycket nya leksaker efter jul, så kände vi att vi ville prioritera barnens rum så de kunde få mer utrymme. Men jag trivs bättre i vårt nya, lilla romantiska sovrum. Jag är en sån där person som behöver omväxling och förändring för att inte

bli alltför uttråkad, vi stormtrivs.

Soffan var väl använd och vi kände att det var dags för en ny, vi höll fast vid divan stilen men vi ville göra det snäppet modernare hemma, så det blev en svart skinn soffa och lite nya kuddar. Jag kan starkt rekomendera en sån om man har barn som gillar att kladda! Den är bara att torka av. Jag sålde även min super snygga shabby chic fåtölj också. Förändring!
Det blev ett nytt barnskåp till barnens rum istället. Allt hittade vi på blocket, som nytt, super billigt och smidigt. Sundays vagga håller jag fortfarande på och försöker sälja,
men jag hade kvar en spjälsäng från när Valentino var mindre. Så jag valde ut en häftig färg på en färgkarta och Micke tog
med sängen till jobbet och målade den hallon röd/rosa. Måste säga att den blev ganska cool. One of a kind om man säger så. Men hon är ju min coola lilla prinsessa, så det fick bli en sån.
När man inreder hemma ska man vara smart, mixa nytt med gammalt, mordent med shabby, sött med salt och snygga grejer behöver inte bli dyra. Man ska leta på de rätta ställena. Barnens rum är inte helt färdigt ännu, måste finslipas, men man får ta en sak i taget.
 I alla fall försöka! Jag har svårt för det, jag håller gärna på nätterna i ända tills det blir färdigt, I just love it. Vi fyndade hyllor på Ikea till Valentinos sovrums del, 49:- styck. Ett riktigt kap, breda och fina. Valentino har så många gosedjur och speciellt små råttor som han gillar och de fick plats där uppe.  Sen fick han en Paris kudde att ha på sängen, jag och Mikael förlovade oss där så Eiffeltornet har en speciell plats i mitt hjärta. Jag hittade även jätte fina söta små cupcakes tavlor på Mio för bara 69:- styck. Så tre sånna blev det över Sundays spjälsäng och en Marilyn Monroe kudde, men bara för att den var snygg och ganska billig!

Hittade även en hyfsat billig matta på Rusta. Valde en krämigare färg för att det skulle kännas varmare och

pricken över i:et är ju de fina ledljusen från Ikea som jag köpt tidigare. Är lite svag för sånna, tycker de höjer mysfaktorn en del! Det är alltid kul att få vara kreativ och nu laddas batterierna för nästa upptåg, vi får se vad det blir!

Barns tankar...

Jag skulle kunna sitta och iakta min lilla pojke en hel dag, så mycket hyss han kan få för sig. Igår under frukosten blev den halvätna riskakan helt plötsligt en haj fisk som höll på att äta upp hans napp. Idag var riskakan hans moster och kusin, jag älskar barns fantasi, så mycket inspiration man kan få av den. De tänker så enkelt och okomplicerat många gånger. Min Valentino har varit tidig med språket och han tycker om att upprepa det jag och Mikael säger för att lära sig ännu mer. Här om dagen förklarade han för mig när vi var på väg till parken att om man krockar med en cykel så behöver man plåster, tack för informationen tänkte jag och log för mig själv. Social är nog ett av de första ord jag skulle använda för att beskriva min lilla pojke. När jag går inne i klädaffärerna hälsar han glatt på folk och vinkar, vissa hejar och blir glada medan andra springer förbi inslutna i den vardagliga stressen som vi många gånger är i. Han gillar också att prata i telefon med pappa och då berättar han att han vill äta tacos, eller att han sitter och tittar på film. Om han inte kommer på vad han ska säga så börjar han använda lotsas ord för att få koversationen att spinna vidare. Enkelheten hos ett barn är så fantastisk på många sätt, jag älskar att läsa sånna böcker där man skrivit ner barns tankar kring olika saker. Jag har en bok hemma som heter "Barn skriver till Gud" en underbar bok och jag tänkte skriva ner några citat från den. Det går inte att låta bli att le när man läser dom, de är så roliga men samtidigt så djupa. Här är några som jag fastnat för.

"Istället för att låta människor dö så du måste göra nya. Varför behåller du inte dom du redan har? Jenny"

"Gode Gud jag skulle vilja vara en orm ibland. Men bara när jag vill. Anders"

"Käre Gud räkna med mig. Din vän Hubbe"

"Käre Gud. Jag tycker om att gå till kyrkan, men du kunde ha mycket bättre musik. Jag hoppas att detta inte sårar dina känslor. Kan du skriva några nya sånger? Britta"

"Gode Gud var snäll och skicka en ponny till mig. Jag har aldrig bett om nått förut, du kan kolla det. Eva"

"Ett av dina moln såg ut som ett otäckt ansikte. Jag blev jätte rädd. Lova att aldrig göra om det. Ellen"

"Jag älskar dig Gud. När vi hade matte kom det in en hund. Kristina"

"Käre Gud finns du verkligen ? En del tror inte det. Så om du finns är det bäst att du gör något åt det fort. Harriet"

"Förlåt att jag inte skrivit tidigare, men jag har inte lärt mig skriva förrän nu. Hans"

"Käre Gud vi är väldigt religiösa hemma, så du behöver inte oroa dig för oss. Ted"

"Käre herr Gud vad tycker du om sådana som inte tror på dig? Det är en viss annan person som vill veta, en vän. Nils"

"Käre Gud jag höll min del av avtalet. Vart är cykeln? Bert"

"Jag håller på och läser din bok och jag tycker om den. Hur bär du dig åt för att komma på allt? John P"

"Käre Gud varför måste jag be när du i alla fall redan vet vad jag vill ha? Men jag ska göra det om det känns bättre för dig. Susan"

"Käre Gud om jag var gud skulle jag inte alls klara det lika bra som du. Håll stilen. Mikael"

Kungafamiljen Sveriges smycke

Här om dagen när jag satt och sappade vid teven medan barnen sov, då var det ett program om kungafamiljen på Svt. Jag är uppväxt med föräldrar som älskar Kungahuset, min mamma hade alltid böcker liggandes framme om drottning Silvia och deras liv, jag brukade titta i dom då och då när jag var tonåring och bodde hemma. Det var mäktigt att få se vår prinsessa Vicktoria säga ja till sin prins i den enormt vackra kyrkan, jag glömmer aldrig hur de såg på varann, hur hon log lugnande mot honom och de kramade varandras händer. Och talet prins Daniel höll till sin Vicktoria fick det hårdaste hjärta att smälta. Nu när jag satt framför teven och såg vår älskade kungafamilj var det svårt att hålla tårarna tillbaka, man blir bara rörd. Vår kung och drottning har en sån värdighet och så mjuka hjärtan, jag kan inte beskriva hur arg jag blir när media visar en sån respektlöshet mot vår alldeles egen kungafamilj. Kronprinsessan och hennes prins Daniel är så fina och är verkligen förebilder för det svenska folket, det går inte att ta förgivet. Att vara både vacker på insidan och utsidan är ingen självklarhet. Prins Carl Philip och prinsessan Madeleine skrivs det också mycket om i tidningar, både gott och ont. Men media ger inte alltid den rätta bilden, livet kan vara mycket orättvist ibland, men vi ska alltid hålla var och en av dom högt. Min mamma sa till mig "Joy, Kungafamiljen är Sveriges smycke." Så är det, vad vore en kung utan sin krona? Vad vore kärlek utan att ha någon att älska? Vad vore jorden utan solen? Vad vore Sverige utan sin Kungafamilj? Vi ska vara tacksamma för det fina som finns kvar här i världen och bevara vårt lands värdighet. De har fått en speciell plats i mitt hjärta.

Good Bye 2011 & Heloo 2012

Nu är 2011 slut och ett nytt år ligger framför oss. I slutet på året brukar jag som många andra stanna upp och summera året som gått. Vad har fått prägla mitt år, mitt 2011? Inget år är nog helt fel fritt, visst har jag haft med och motgångar, men för mig har 2011 varit som ett regn efter en öken och jag kan se Guds hand över mitt och min familjs liv. För ett år sen fick jag reda på att ett nytt litet liv fanns inom mig och idag, första dagen på året barnvälsignades min lilla Sunday Linn. När jag ser in i hennes vackra ögon kan jag inte beskriva den lycka och kärlek jag känner till henne men också till Gud som är den som gett henne till mig.  Jag kan bara tacka för det här året och trots att man ibland har känt att det inte varit lätt på olika områden så har min kärlek till Gud växt ännu mer och tryggheten gett mig en sån glädje. Igår firade vi det gågna året hemma hos min syster och hennes man och barn, tillsammans med våra fina vänner Moises, Frida och deras barn Filippa och Noah. Vi åt god mat, syrrans goda kladdkaka, chips och godis och bara umgicks och väntade in 2012. När vi närmade oss tolvslaget så la vi det kommande året i Guds händer och firade sen med god dricka medan vi såg de vackra fyverkerierna i alla dess olika färger. Sen satt vi kvinnor och pratade om förlossningar fram till två på natten. I morse när jag stod i duschen tänkte jag, undra vad det här blir för ett år? Det kändes oförutsägbart, för när vi skulle gå in i 2011 då visste jag att det bara kunde bli bättre än 2010 eftersom Linn gick bort då. Sen innan vårt söndagsmöte idag så träffades vi familjen och pratade, då sa min mamma.
"Det här året är ett oskrivet blad och det vi talar ut, så kommer det bli."
Och där fick jag mitt svar, precis det jag talar ut över det här året så kommer det bli och jag tänker ha ett grymt spännande år där jag får fortsätta att följa min stjärna och erövra de drömmar som Gud lagt ner i mitt hjärta!