Gula stugan

Igår hade vi en skön dag hela familjen ute på vårt landställe där jag växt upp, vi var där varje sommar flera veckor i streck tillsammans med mina kusiner och min mormor och morfar som alltid körde oss i motorbåten till Vaxholm för att köpa glass. Gula stugan var där min familj sov och vi syskon delade på ett rum med två våningsängar, medan mina föräldrar sov i bäddsoffa i vardagsrummet. Köket är litet men mysigt och på verandan där satt jag och Linn och ritade i våra barbie målarböcker dagarna i enda. Här växte vi upp, jag, mina syskon, våra kusiner och även min mamma och hennes syskon och även fler än de på vår långa släkttavla. Igår var vi där igen, och nu satt vi där med våra barn som lekte så glatt i den kalla duschen utanför stugan. Vi grillade till både lunch och middag och jag vågade ta mig ett dopp i det kalla vattnet vid en liten strand som ligger i närheten. Det var en underbar dag med god mat, bad, sol och härlig gemenskap! Min mamma bakade muffins och vi satt under det gula hawaii parasollet min pappa köpt när jag var nyfödd, 23 år gammalt, men så mycket minnen det bär med sig och för att inte tala om småkryp och annat...

Jag & min Lalle...

 Snart är juli slut, yippie. Då är det bara fyra veckor kvar, förhoppningsvis innan prinsessan kommer! Varje dag tar vi som den kommer, jag & Lalle, medan pappa jobbar. Magen bara växer och växer och jag blir tyngre och tröttare, tar det aldrig slut? Södra BB kommer missta mig för en flodhäst och skicka mig till Skansen när jag kliver in där om det här inte tar slut snart. Haha! Men jag och min lilla älskling myser dagarna igenom, vi shoppar, bakar, läser böcker, Valentino badar i baljan varje dag, vilket är favorit sysselsättningen! Vi hittar på roliga saker på eftermiddagarna med pappa när han kommer hem. Valentino hittade mina pilotglasögon som jag blivit så beroende av på sista tiden, då min syn blivit ännu sämre på grund av graviditeten och ändrade om en del på dom minst sagt, det är farligt att somna i soffan utan att ha koll. Men han verkade inte så värst bekymrad. Ibland så kollar vi i skåpet där jag lagt babykläderna, de små skorna, strumporna, napparna och snuttefiltarna. Valentino älskar det och vill envist ge nappen till magen, men jag försöker förklara att det blir lite svårt för henne 

att ta nappen nu, utan han får vänta lite till. Han kommer bli en fantastisk storebror! Han är så social och förstår så mycket. Han har en sån härlig humor och han vet om att han är rolig. Jag kan inte sluta förundra mig över honom och hur underbar jag tycker att han är, kärleken är obeskrivlig! De gånger han sett mig gråta, har han torkat mina tårar med sin snuttefilt. Hans hjärta är så fyllt av kärlek, medömkan och en otrolig livsglädje. Visst är man tacksam för sina barn, det finns ingen finare present man

kan få! Jag har börjat packa babyväskan nu, men är inte färdig än. Egentligen började jag lite för tidigt, men om man längtar så längtar man. Imorron går jag in i vecka 35 och sammandragningarna kommer mycket oftare nu och även någon förvärk då och då...Snart är det dags! Aaaaaa

Vaniljbullar

Nu är jag i v. 33 och längtan efter mitt lilla hjärta som rör sig så livligt där inne blir bara större och större medan magen växer och växer. Känner stort behov av vila nu, så det blir en del dagar hemma och nu när min kompis dammsugaren strejkar för tillfället, så bestämde jag mig för att utmana mig själv lite och baka bullar. Jag har faktiskt aldrig tagit mig för att göra det förut, inte ensam i alla fall. Men idag bestämde jag mig för att göra det för att överraska min snygga karl. Matlagning och bakning har aldrig varit nått som intresserar mig värst mycket, gäsp! Men som mamma har jag börjat ta tag i det mer och mer och idag lyckades jag verkligen. Min man tyckte det var de godaste bullarna han någonsin smakat, så då ville jag föreviga det här fina minnet. Man vet ju aldrig när det händer igen. Men bakning är faktiskt roligare än matlagning måste jag säga. Men vem vet, kanske blir jag mästerkock en dag. Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid...

Romantisk sommar idyll...photos by Joys iPhone

I Skärhamn med familjen...

Sommaren är otroligt nog här nu. Jag har nästan svårt att föreställa mig den kalla varga vintern vi hade, när inga kläder höll mig varm och jag höll på att frysa benen av mig på väg hem från pendeln när bilen gått sönder. Då önskade jag mig mer än något annat att de här dagarna skulle komma, nu är jag snart mitt i sommaren, ganska höggravid och kan inte låta bli att le litegrann när
solen gömmer sig bakom molnen

och regnet skänker mig och min lilla bebis en liten paus från sommarens hetta. Men nu äntligen fick min älskade Micke en veckas semester trots högsäsong för Ekerbring Måleri och vi drog iväg tillsammans med min familj ner till Göteborg en sväng för att skaka om dom lite där nere. Vi fick låna några rum i en kyrka i Skärhamn nära klipporna och en mysig liten strand. Första dagen blev det en shopping tur tillsammans

med mina syskon och sen en inte så trevlig upplevelse på Jhensens Biffhus eller vad det nu heter? Det spelar ju egentligen ingen roll, vi kommer nog aldrig mer gå dit igen efter det hemska köttet och den torra potatisen. Vi bodde en timme utanför Göteborg så det blev lite mer shopping en annan dag tillsammans med mina föräldrar som kom lite senare än oss. Vi fick även chansen att ta en liten båttur ut till en liten ö, det var som en liten idyll, påminde mig om ett svenskt Grekland om du förstår vad jag menar. Bara ljusa fina hus, med små stentrappor. De mest fantastiska rosor och knutarna kunde vara starkt grönmålade och en kornblå dörr

kunde man skymta bakom nått träd. Små krabbor fiskades upp av barnen och kastades sen tillbaka i vattnet för att uppleva samma sak igen. På kvällarna grillade vi och åt jordgubbar med glass, vi firade även Sofia som fyllt år och spelade spel gjorde vi också till sent in på natten tills vi bara satt och skrattade. Det var underbart att få vara tillsammans under de här dagarna, ta igen tid och bara umgås. Sista dagen klev jag, Mikael och Valentino upp tidigt och begav oss till Ullared för att shoppa loss lite till. Det blev lite smått och gott, sen var det en lång resa hem men som gick väldigt bra...

Oändlig saknad

Jag vet inte, men jag fick bara bilden av att allting var som förut när jag idag promenerade hem från att ha varit på Södersjukhuset och jag såg framför mig hur vi möttes i den varma solen på Götgatan. Vi log mot varann och ditt svarta uppklippta hår flög i vinden, solglasögonen satt uppe på huvudet och du hade slösat med läppglansen på din vackra stora läppar som du alltid gjorde. Du hade den där ljusblå jeansjackan och en rosa topp, du hade ofta rosa. Jag minns dina söta parfymer som alltid luktade så gott. Vi hade säkerligen tagit en fika idag, du, jag och Valentino i kyrkans café och vi skulle skämtat och skrattat som bara du och jag kunde göra. Du var alltid mån om att vi skulle vara bästa vänner och det var vi Linn, även när det svårt. För en stund kan jag känna den där hopplösa sucken av oändlig saknad, den är nästan obeskrivlig. Om två månader har det gått ett år sen du lämnade oss älskade stora syster, min tröst är att jag då kommer ha en himmelsk present i min famn som kommer ge mig hopp och styrka. Jag fylls av en oändlig tacksamhet till Gud över det han gett mig. Jag blir ledsen över hur mycket vi människor saknar tacksamhet ibland över hur bra vi verkligen har det, istället för att tacka Gud varje dag för att vi är friska, kan se, tala, har ben att gå på och mat för dagen. Vi bor i ett land utan krig, kan gå ut och ta en fika med våra vänner i trygghet. Så ser vi ofta på de där extra kilona eller bristen på det materiella sakerna, tjejer tycker ofta inte att de duger som de är och vi strävar onödigt mycket efter det som ändå inte ger en verklig trygghet och ro i själen.
Tacksamhet är tror jag, början till sann glädje och tillfredställelse. Linn hade det svårare en många av oss, men tacksamheten till Gud, livsglädjen och passionen för hennes drömmar tog henne längre en vad någon annan kanske skulle åstadkommit på en hel livsstid...

Linn, du finns alltid nära mitt hjärta...

En helg i Övik...

Äntligen kom torsdagen och vi lämnade Stockholm ca kl 11 innan lunch. Regnet öste ner som aldrig tidigare, men inget mig emot. Jag älskar regn, så länge jag inte har gjort mig fin för en fest och vill hålla frisyren så snygg som möjligt så klart. Vi hade ganska många timmar framför oss upp till min mans födelseort. Mikaels farfar hade nämligen fyllt 80 år och hela släkten skulle fira honom på midsommar. Vårt första stop blev Hakke Gård i Gävle där vi åt lunch tillsammans med Mickes brorsor, svägerskor, samt barnen. Det var trevligt! En lång resa låg framför, men med godis och modemagasin klarar man sig långt och Valentino skötte sig exemplariskt både dit och hem. I Sundsvall blev det shopping och när vi kom fram på kvällen tog vi in på fint hotell, åt en riktigt god middag i restaurangen och somnade sen mätta och belåtna. Resten av dagarna blev det släktträff, grilling och bad med Magnus och Elin, lite shopping och dopp i hotellets pool. Jag får inte glömma hotel frukosten som var fantastiskt god. De bjöd på alla slags frukter, smoothies, youghurts med alla möjliga torkade frukter och muslin. Gott bröd, scrambled eggs, korv, bacon, pannkaka, grönsaker, te, kaffe och juice...mm så gott!

Passion for makeup

Igår var det ännu ett vackert ungt par som valt att säga ja framme vid altaret och jag fick privilegiet att sminka denna vackra brud och hennes tre tärnor, två var hennes yngre systrar och den tredje en kär vän till henne. Jag tog mig till salong Orkidé där min vän Déborah befann sig med bruden och fixade håret. Det här är min utbildning, en av mina stora passioner i livet och min hobby. Det spelar ingen roll att magen är tung och värmen är mer påtaglig. Att få arbeta med ett naket ansikte och sakta men säkert täcka, framhäva, förgylla, ljusa upp, matta ner, välja färger och sakta men säkert komma fram till de resultat man redan sett i sin inre syn är en fantastisk känsla och tillfredställande för min själ och min kreativitet.

Den här bruden hade valt en lagom skarp ögon makeup i brun ton med rosiga kinder och läppar i aprikos. Att få arbeta med några av de färger som ligger närmast om hjärtat är ju inte fel det heller. Tärnorna fick en ljus, fin bas, lätta ögon och rosiga kinder till de aprikos färgade klänningarna.
Makeup är en tillgång och hjälper oss människor att framhäva det vackra.
Precis som det mesta i det här jordelivet behöver underhållas, våra hem behöver städas, våra hus målas, våra blommor vattnas, så behöver vi också ta hand om oss själva. Här är några tips!

Favoriter från Makeupstore

Consealer: Cover all mix (Tre olika färger, röd- täcker blått, gul- täcker rött, vit- ljusar upp under ögon)

Läppglans: Queen (Skimmrig aprikos)
Rouge: Lust (Aprikos, skimmrar mot guld) För en mattare aprikos välj Lush.
Eyedust: Morning breeze (Skimmrar i guld ton, perfekt för en lätt sommar make)

The real housewifes of Stockholm på Skansen...

Valentinos rum

Sent i lördags kväll fram tills 02:30 på morgonen valde jag och Mikael att tapetsera Valentinos första egna rum.
Det blev en krämvit och beige randig tapet, jag blev mycket nöjd.
Det finns inget roligare än att få skapa och vara kreativ! Jag behöver varken mat eller sömn om jag får skapa, dekorera, måla, fixa, planera och låta fantasin få flöda. Än är rummet inte helt färdigt, lite återstår och sen blir det perfekt. Köpte även en liten brun och vit leksaks spis, 50 år gammal, sliten och charmig. Idag har Valle bakat plast pizza där och bjudit mig på.
Annars är bilar det heta ämnet just nu, det är det första han nämner när han pratar med pappa på telefon...

Sweet Lördag

Att få vakna upp i mitt ljusa sovrum och få se den fina kristallkronan i taket och höra två snarkande killar, en på vänster sida och en på höger sida, är det bästa med lördags morgonen. Dom lediga dagarna är guldvärda och speciellt en dag som den där, inget inplanerat, vi gick bara dit vinden förde oss. Efter en liten sovmorgon promenerade jag, Mikael och Valentino till Slussen och tog en härlig lunch på Café Fåtöljen, för den som inte smakat den goda kyckling pastasalladen med fetaost blandning måste göra det. Otroligt god fräsch och lagom mättande en varm lördag. Det är svårt att inte känna en lätt suck av kärlek, glädje och hopp en sån där vacker lördag tillsammans med några av dom man älskar som mest. Vattnet i Gamla Stan glittrade och båtarna åkte fram och tillbaka, människorna vågade släppa dagens bekymmer och satte sig istället ner vid vattnet för att ta emot solens varma strålar. Vi bestämde oss för att gå in på de små gatorna och hittade glass stället dit min mamma brukade ta oss barn när vi var små. De gör sina egna våfflor och erbjuder en massa spännande blandningar. Min blev tre valfria kulor, till de fick jag brownie bitar, grädde och choklad sås. Micke tog en marängswish och Valentino fick självklart smaka. Ett orkesterband spelade live och vi satte oss ner och njöt ett tag tills solen blev för varm, sen blev det en promenad hem. På kvällen åkte vi till Sofia och Daniel där vi grillade och fick god fruktsallad. Barnen lekte i den lilla blå bassängen och sen blev det en liten promenad och kvälls te. Det var en härlig lördag!

sOmMaR & sOl

Jag & Selah

 Rose & Valle

Kram Kalas

Min snygging i hatt

Är i v. 29 nu

Im back & Im home...

Nu sitter jag här och njuter av mitt nya hem på Söder. Jag fick chansen att flytta tillbaka till stan och jag tog den, jag tror verkligen att jag kommit hem. Jag är tillbaka på den plats där min fantastiska son föddes och nu får mitt andra barn även födas här, vilket känns otroligt bra. Igår satt jag vid mitt piano som mina underbara föräldrar överaskade mig med, det är svårt att beskriva känslan när tonerna långsamt klingar genom det ljusa, shabby chic inredda vardagsrummet och Valentino långsamt somnar på soffan till min mjuka röst. Jag känner tacksamhet till Gud över hans stora nåd och kärlek. Livet är verkligen inte barmhärtigt mot oss många gånger, det kan göra väldigt ont ibland. Men i våra svåraste stunder växer vi och bakom varje svart moln väntar Gud med sina armar utsträckta och ger oss de drömmar som vi vågar tro på när ingen annan gör det. Sommaren är här nu och trots min extra gravidkilon och den stora bulan på magen så känns det underbart med sol och värme. Nu har vi bott här i ca 3 veckor och hela familjen stormtrivs, inte minst Valentino som fått eget rum som jag succesivt inreder, snart är jag nöjd. Allt i lägenheten är på sin plats, men lite återstår och vi tar en vägg i taget, en möbel efter vartannat.
Nu ska det njutas av sommaren och inom mindre än tre månader kommer lilla fröken Carlson.

Dear Jämtland...

Efter en intensiv vecka av mycket övning, flera genrep och två konserter på långfredagen blev det en tidig lördag morgon då jag, Mikael, Valentino, lilla baby sister, min svåger Magnus och hans fru Elin tog deras ljus blå volvo upp till Jämtlands skogen. Det var en jätte mysig resa, med många stopp på vägen upp för att köpa modemagasin, god mat, chips och godis att ha uppe i stugan. Där uppe väntade mina fina svärföräldrar som åkt upp några dagar tidigare än oss. Ljudet av ingenting och fågelkvitter får själen att långsamt komma till ro. Vattnet, skogen, djuren och de iskalla källorna är som ett norrländskt litet paradis. Knappt några bilar, inga grannar, ingen teve och dasset gör att man känner att man faktiskt lever. Jag och Elin drog många vändor med kortspelet och pratade skånska och danska mestadels av tiden, vi till och med fick med svärmor en kväll och vi kunde inte sluta skratta. Det blev grillning vid vattnet och Valentino ville vara ute i skogen med pappa mest av tiden och älskade att dricka det rena källvattnet som fanns en bit neranför farmor och farfars stuga. Förra sommaren blev det extreme makeover av den här stugan som har två våningar, kök, en vanligtvis fungerande toalett som inte fungerade just då, vardagsrum, två sovrum och ett stort rum som ännu inte är färdigt, så vi har en del kvar att göra. En sväng på crossen blev det för grabbarna, men inte min lilla pojke, han fick titta på. På mornarna var frosten framme och kylan bet tag i ens trötta kropp på väg till dasset. På dagarna kunde man sitta med linne och njuta av solen och läsa de senaste mode trenderna och de bästa skönhets tipsen. Det var en skön mini semester men inbiten söderböna och stadstjej som jag är, så borta bra men hemma bäst om ni förstår vad jag menar. Det är skönt att komma hemifrån, man behöver det för att kunna vidga sina perspektiv och kunna njuta av nuet.... Ha en underbar dag!